Läste några tänkvärda rader som Emma med bloggen
Livskrafter skrivit. Måste dela med mig av hennes kloka ord som jag instämmer i:
"Vi västerländska nutidsmänniskor tänker hela tiden på hur mycket vi ska klarar av att jobba, hur stort vi kan bo och hur pass dyr bil vi ska kunna köpa för pengarna vi dragit in. Pengarna som kompenserar tiden vi sålt av livet vi fått i gåva. Vi vill jobba mer, tjäna ännu mer och konsumera mer. Vi brinner upp, vantrivs och springer in i väggar och klimatet försämras konstant som en konsekvens av konsumerandet. Vi borde nog istället tänka hur lite kan jag jobba och hur lite behöver jag tjäna för att fortfarande känna att jag har ett rikt liv och tid över för att leva och umgås med de jag älskar. Pengar är förnybar energi – Tid vi förlorat är däremot för alltid förlorad. Och jorden vi lånar från våra barn har vi alla ansvar att vårda med varsamma händer. Vad är egentligen viktigt på riktigt undrar jag ibland…"
Bilderna är tagna vid en kusinträff på Ängsskär förra sommaren
och har egentligen inget samband med texten.
Mer än att de passar in liksom.